ESOTERIK.SE

Grundläggande esoterik

 

 

Detta kan vara en bra start för den som vill ha en kort introduktion till esoteriken. Här följer en enkel sammanfattning av de esoteriska lärorna, så som de presenteras i den klassiska esoteriska litteraturen. Tyngdpunkten i denna presentation ligger på människans utvecklingsväg.

 

 

 

 

Inledning, "esoterikens essens"

 

Många människor som får höra talas om esoteriken tycker att den verkar alldeles för teoretisk, och alltför svår att ta till sig. Åtskilliga människor som börjat läsa en bok av exempelvis Alice Bailey har strax lagt den ifrån sig igen, eftersom den uppfattades som alltför svår.

 

Men de kanske började i fel ända? Baileys böcker är verkligen svåra, och knappast lämpliga för nybörjare. Dessutom, om man nu ska läsa esoteriska böcker, så bör det göras långsamt, med stort tålamod och eftertanke. Systemet som beskrivs är oerhört komplext, och tar därför tid att börja greppa. Man ska inte ge upp efter bara några dagars försök.

 

Ett sätt att närma sig esoteriken kan vara att försöka känna själva essensen, eller grundtanken i de esoteriska lärorna. De lär ut ett förhållningssätt till livet, ett förhållningssätt till omgivningen. Det hjälper inte hur mycket teori man läst om man inte kan ta till sig denna livsfilosofi i praktiken.

 

Vad är då esoterik? Vad är det för skillnad på esoterik och new age? Om man studerar såväl esoteriken som new age under en längre tid inser man att det inte finns några absoluta gränser mellan de båda. Vissa delar av den s.k. nyandligheten är mer influerade av esoteriken än andra. Att ge en klar bild av esoterikens essens är svårt, och kräver många års studier i ämnet. Ett sätt att närma sig esoteriken kan då vara att säga vad den inte är.

 

Här finns inga löften om snabba resultat, inga kurser där man ”erbjuds olika förmågor”, eller blir ”upplyst” över en helg. Tvärtom så avrådes den sökande från sådana övningar, vilka i vissa fall kan vara rent av farliga. (Den vise akta sig där den dåraktige rusa in.) Man visas i stället ett komplext system där vi under en lång följd av liv sakta lär oss mer och mer. Varje steg på utvecklingsskalan måste tas i tur och ordning, inget kan hoppas över.

 

Här finns inga så kallade ”gurus”, även om vi hittar individer som kommit längre på vägen än den vanlige sökaren. I stället avrådes bestämt från persondyrkan. Sökaren uppmanas att hitta sin egen sanning som hon kan bekräfta med egen erfarenhet och intuition. Kort sagt, om det inte känns rätt i hjärtat och med ditt förnuft, studera något annat i stället för esoteriken och hitta din väg där du är. Vi är alla olika, och var och en måste hitta vidare från sin utgångspunkt.

 

Här finns ingen dyrkan av medier som näst intill ”allvetande” med sina kontakter från ”andra sidan”. I stället uppmanas till försiktighet med uppgifter som kommer från det astrala, där majoriteten av våra medier hämtar sin information. De uppgifter som en klärvoajant snappar upp, speciellt från lägre astralnivåer, kan vara mycket osäkra och ibland helt felaktiga. Det är dessutom inte speciellt många medier som vet vilken nivå de får sina uppgifter från. Mediet kan även omedvetet läsa av en människas önskningar, och då ge den personen just vad han/hon vill höra. Alla blir nöjda.

 

Inom esoteriken uppmanas i stället sökaren att lyssna på sin egen intuition, den subtila känsla som finns djupt inom oss alla. Dessutom ges rådet att använda sunt förnuft, så att man kan undvika de värsta tokerierna. Men visst finns det också mediala människor som är oerhört duktiga, och verkligen hjälper människor, det får vi inte glömma.

 

Esoteriken står inte i något motsatsförhållande till naturvetenskapen, tvärtom. Däremot menar vi att vår kända naturvetenskap i dag bara skrapat lite på ytan av en stor och komplex verklighet. Vår verklighet har naturlagar, som den måste följa. På samma sätt har livet livslagar, vilka vi måste lära oss att följa.

 

En av dessa lagar kallas lagen om den fria viljan. Den innebär i princip att vårt sätt att lära sker med fria tyglar, vi kan göra vad vi vill, till och med bryta mot livslagarna. Men om vi gör det, träder en annan livslag in, lagen om karma, eller orsak och verkan.

 

Det vi kallar karma är inget straff som vi får för att vi burit oss illa åt. I stället är det så att varje handling, varje tanke som en människa utför är en energi som får en reaktion. En handling kan skapa positiv eller negativ energi, och precis som varje kraft har en motkraft i fysikens värld, så får varje handling med dess energi en lagbunden motreaktion. Allt måste i slutändan balanseras ut.

 

Så det behöver absolut inte vara fråga om ”öga för öga”. Om man gjort någon illa så måste inte han/hon göra denne illa tillbaka. Detta skulle ju för övrigt bara ge den personen dålig karma i stället, så vad skulle uppnås med det? Snarare handlar det om att en negativ handling mot någon människa skapat ett negativt energiband mellan denne och förövaren, vilket så småningom måste lösas upp. Man måste på något sätt ”göra bot” eller på annat sätt upplösa detta negativa band.

 

Vi måste också vara försiktiga med att döma andra människor som råkat illa ut på något sätt, genom att säga att det är deras dåliga karma. Detta är att förenkla för sig. En människa kan råka illa ut av flera skäl, kanske behöver hon en jobbig erfarenhet för att kunna hjälpa andra i liknande situationer längre fram i livet. Kanske är det en mycket stark själ som valt att betala av mycket karma i detta liv medan vi valt att spara vårt till ett senare. Vi vet helt enkelt inte. Döm inte, utan hjälp till i stället om du kan, och om hjälp önskas.

 

Kanske vi inte ska jaga efter förmågor av olika slag? Man kan ju träna på att förädla sina egenskaper som människa i stället. I takt med att egenskaperna förbättras, renas våra kroppar och energiflödet kan öka. När vi uppnått tillräcklig finhet i kropparna kommer förmågorna på köpet, inget kan stoppa det. Men om vi jagar efter förmågor innan vi är redo för dem så blir det bara fel. Låt dem komma naturligt, då går allt av sig självt.

 

Så samla erfarenhet, var hjälpsam, men på ett klokt sätt. Försök att göra gott och tänka gott, bara genom detta har man gjort sin del för att förändra vår värld till en bättre plats.

 

 

 

Esoterikens historia

 

När man vill betrakta esoterikens historia finns det inte mycket andra dokument än just de esoteriska att tillgå. Orsaken till detta är enkel, esoterik betyder "dold lära" och har inte varit särskilt känd av de stora massorna. Många frågar sig kanske varför en lära måste vara "dold" om den nu är så bra, men åter igen, orsaken är enkel även här. Vår historia har gång på gång visat hur kunskap har missbrukats av människor som inte varit mogna för den. Kunskap är ju makt som bekant. Av detta skäl har "de lärde" valt att göra esoteriken till vissa delar hemlig, och i övrigt en aning svårtillgänglig.

 

Allt går tillbaka till tiden då vi hade en civilisation här på Jorden som i dag kallas Atlantis. Denna kulturs existens förnekas oftast med rent förlöjligande av vår kända vetenskap, trots att det finns åtskilliga fynd som klart pekar på att civilisationer funnits mycket tidigare än vad som medges i våra historieböcker. Vid denna tid började en del präster, det s.k. "svarta prästerskapet" att missbruka sin kunskap och agera för egen vinnings skull. Människor följde efter och man fick ett samhälle fyllt av egoism och materialistiskt tänkande (påminner lite om vårt samhälle i dag, förf. anm.).

 

Detta uppmärksammades av de ljusvarelser som då liksom nu vakar över och ansvarar för vår mänsklighet. De kallas ibland "Ljusets bröder", "Den vita logen" eller inom esoteriken "Hierarkin". Dessa ljusvarelser bestämde att esoteriken i fortsättningen skulle hållas i slutna skolor, något som ska ha genomförts för ca 45000 år sedan.

 

Sedan gick det som det gick. Atlantis försvann genom en serie naturkatastrofer, och mänskligheten slungades tillbaka till rent barbari i flera tusen år. Även om vi så småningom byggde upp nya civilisationer har vi allt sedan dess varit ett historielöst folk. Vi känner inte våra egna rötter mer än, i stort sett, de allra senaste 2-3000 åren tillbaka.

 

Esoteriken fanns emellertid kvar. I slutna skolor fördes kunskapen vidare, och med jämna mellanrum inkarnerade någon av mästarna för att undervisa människorna. På detta sätt fick vi se namn såsom Buddha, Jesus, för att inte tala om Pytagoras, vars hemliga esoteriska skola inte är speciellt känd i dag. Inte så konstigt kanske, den var ju hemlig. Pytagoras hittar vi i dag mest i matematikens värld, men hans verkliga insatser var betydligt djupare än så.

 

Tyvärr förföll de flesta mästares budskap ganska fort när "vanliga människor" skulle hantera och tolka vad de sagt. Religioner och personkulter följde, och de idéer som inte passade skrevs om eller togs bort. Man kan kanske därför förstå att Pytagoras valde att hålla sin skola hemlig.

 

När vi börjar närma oss vår egen tid beslöt Hierarkin att mänskligheten nu nått tillräcklig nivå för att man på nytt skulle försöka offentliggöra delar av de esoteriska lärorna. Men bara sådant som inte kunde missbrukas av människorna fick lämnas ut. Den som fick uppdraget att genomföra detta var Helena P. Blavatsky, lärjunge och kausaljag, som under slutet av 1800-talet publicerade ett stort antal esoteriska verk. Dessutom startade hon den Teosofiska rörelsen.

 

Efter detta kan man säga att vissa delar av esoteriken inte längre var esoterisk, dold, utan i stället exoterisk, öppen. Trots detta kallas läran esoterik, till stor del därför att den fortfarande bara hittas och läses av ett fåtal.

 

Blavatskys böcker är oerhört innehållsrika, men svårlästa. H.P.B. kunde med sitt kausala medvetande se hur vi och vår värld fungerar, och hon kunde stå i telepatisk kontakt med mästarna, men hon hade svårt att skriva så att människor på lägre nivåer förstod.

 

Några andra lärjungar, d.v.s. avancerade människor kopplade till Hierarkin, skrev under 1900-talet stora volymer esoterisk litteratur. Den mest kända är utan tvekan Alice Bailey, vars verk av många anses som det främsta inom esoteriken. Även den svenska esoterikern Laurency (pseudonym, förf. anonym) bör nämnas. Hans böcker vittnar om stor skarpsyn och inspiration, och anses även i vissa avseenden mer lättlästa än både H.P.B. och A.B.

 

Sist bör man även nämna att den andliga rörelse vi i dag ser i "New age" kan beskrivas som esoteriska tankar nerskalade till emotionalinfluerat tänkande. Tyvärr kommer det då också med ett antal avarter. Profetiska förkunnare som talar om uppstigning för hela mänskligheten under vårt nuvarande liv, rymdskepp som ska komma och hämta oss alla och placera oss på en ny Jord osv.

 

Det är vid sådana tillfällen man behöver sätta sig ner, plocka fram en bok av Bailey eller Laurency, och påminna sig om att de esoteriska lärorna sett likadana ut genom årtusendena medan emotionellt styrda religioner och rörelser kommit och gått.

 

En ny tid?

 

Inom new age talas det mycket om uppstigning i vår tid. Att vi lever i förändringarnas tid är något som framhålls även inom esoteriken. Faktum är att den oroliga och föränderliga tid vi nu lever i förutsågs och beskrevs av esoteriker redan i början på 1900-talet. Däremot anges här ett annat tidsperspektiv än vi ibland kan se i new age. Mänskigheten går igenom en transformationsperiod som ska fortsätta i hundratals år. Gamla system ska rivas, det är det vi ser hända just nu, för att nya och bättre ska kunna byggas upp i stället. Detta är dessutom något som hänt många gånger tidigare i historien.

 

Så när man ser allt elände, förstörelse, girighet, fördummande TV-program med mera som vårt samhälle verkar fullt av i dag, så ska man tänka på att detta är ett led i en planerad process där ett gammalt samhällsystem ska rivas för att ge plats åt ett nytt och bättre. Man måste bara akta sig så att man inte själv dras med ner i "grottekvarnen".

 

 

Människans utvecklingsväg

 

Vi kommer inte från ingenstans, vi fanns i andra former långt innan vi blev människor. Under ett människoliv hinner vi tyvärr inte lära oss speciellt mycket (livet är kort). Därför måste vi leva om och om igen i en lång serie inkarnationer, för att tillgodogöra oss all kunskap och medvetenhets-utveckling som vi behöver inhämta i denna tillvaro, och sedan kunna fortsätta till nästa.

 

Vid varje nytt liv börjar vi om från noll, utan att minnas våra tidigare erfarenheter. Vår gamla kunskap från tidigare liv sitter emellertid kvar inom oss som en djup känsla, en latent erfarenhet, vilken vägleder oss framåt. Någonstans vid kanske 20 till 30-årsåldern har vi förhoppningsvis åter nått vår gamla utvecklingsnivå från tidigare inkarnationer, och kan fortsätta vårt lärande.

 

Vi har kommit olika långt. Vissa av oss har hunnit med fler inkarnationer och kommit längre på vägen, medan andra kan vara lite mer av "nybörjare". Av detta skäl delas mänskligheten in i ett antal olika utvecklingsstadier som anger hur långt vi kommit på vår väg, vilket i sin tur påverkar vad vi söker och föredrar i detta liv.

 

Under ett stort antal liv får vi lära oss att helt enkelt bli tillräckligt civiliserade, för att kunna fungera ihop i ett samhälle. Först därefter kan högre värden så som konst och kultur få något verkligt värde för oss. Det är också på detta stadium, det s.k. kulturstadiet, som vi på allvar kan börja känna av att det finns en annan verklighet bakom den vanliga fysiska. Vi kanske börjar få olika typer av inre upplevelser, medialitet mm. Vi börjar nu fullt ut inse att vi alla hör ihop, att allt bildar en enhet.

 

På detta stadium utvecklas den högre känslomässiga, emotionala delen av oss (kallas även högre astral). "Lägre" känslor som avund, hat, missunnsamhet mm. ersätts gradvis av "högre", som tillgivenhet, altruism, ödmjukhet mm. Vi kan rentav bli "mystiker", helt absorberade av våra astrala upplevelser.

 

Det är först efter detta stadium som vi på allvar börjar utveckla det högre mentala tänkandet. Visst har vi haft ett mentalt tänkande förut, rentav kunnat göra utmärkta studieresultat mm, men det mentala har då till stor del varit styrt av det emotionella. Vi har ibland "låtit känslorna fördunkla vårt omdöme".

 

Ett högre mentalt tänkande ger oss bättre förmåga att skilja på tankar och känslor. Vi kan även överblicka större system av en komplex helhet utan att förlora oss i alla detaljer. Vi utvecklar successivt vårt perspektivtänkande på vår väg fram mot kausalt medvetande. Vad detta innebär ska vi försöka förklara längre fram.

 

I takt med att vi utvecklar våra egenskaper, utvecklas även våra olika kroppar (fysiska, emotionala och mentala). I princip kan man säga att "grövre" materia ersätts av "finare". Allt eftersom vi får finare materia i våra kroppar ökar även energiflödet genom dem, och vi får successivt ökad medvetenhet. Allt hänger ihop, bättre egenskaper ger oss finare materia vilket i sin tur ökar medvetenheten.

 

Vi måste också se att människans utveckling bara är en utvecklingsväg bland många i vårt kosmos. Liksom varje mänsklig individ är en del av den helhet vi kallar mänskligheten, är mänskligheten i sin tur en del av en större helhet där liv på olika nivåer förändras och utvecklas. Hela kosmos sjuder av liv, och allting följer en noga uttänkt plan.

 

Sett från individnivå, med alla de vardagliga problem vi har att brottas med, kan det vara svårt att se hur allting faktiskt följer en plan. Vi kan ändra vår egen framtid med de beslut vi fattar i nuet, men sett ur ett större perspektiv går utvecklingen ändå sin gilla gång. Hierarkin övervakar skeendet och ser till att mänskligheten får de impulser den behöver för att vår utveckling ska gå som det är tänkt.

 

Många frågar sig varför det måste finnas så mycket lidande på vår planet, om det nu finns en plan för allting. "Varför tar inte Gud bort vårt lidande?" undrar folk ibland.

 

Men då måste man tänka på att lidandet är något vi människor skapar själva, med vår fria vilja, vilken är en av livslagarna på vår utvecklingsväg. Mycket av vår inlärning sker genom just lidande och motgångar. Det vore förmätet av oss att tro att Gud skulle gå in och förändra våra grundförutsättningar för inlärning, eller ta bort vårt karma. Det kan bara vi själva påverka. Däremot finns det en Hierarki av högre väsen som följer oss och stödjer oss, och ser till att lagen och planen följs i ett större perspektiv. Det Gudomliga är något som ligger långt utanför vår förmåga att förstå.

 

Ett av de stora steg som måste tas på vår utvecklingstig är att lära oss se igenom de emotionella (astrala) illusionerna. Så många människor kopplas upp på astral nivå, får ett antal "budskap" och skapar ur detta sin uppfattning om hur de olika världarna hänger ihop. På detta sätt har vi sett den ena världsbilden avlösa den andra.

 

Det är inte förrän vi inser det illusoriska i detta som vi kan ta oss upp till de högre mentala nivåerna, och på allvar dessutom börja närma oss det kausala medvetandet. Ett sätt att undvika fastna i den astrala labyrinten är att studera esoteriken. Den klara mentalmodell som presenteras här är till stor hjälp att slippa ifrån de värsta fällorna. Här får vi även lära oss hur förrädiskt det astrala verkligen är.

 

Det finns de som med bestämdhet hävdar att "känslan" är det enda viktiga. Det är detta som är andligt, det mentala tänkandet är torrt och "oandligt".

 

Visst ska vi underhålla de goda känslorna i oss, men vi ska samtidigt sträva efter större mental klarhet. Det mentala ligger högre än det astrala, och att det är dit vi är på väg. Har man en enda gång sett den ofantliga skillnaden mellan ett mentalmedium och ett astralt medium finns ingen diskussion mer. Men tyvärr finns det så få mentala medier, och dessa lever dessutom ofta tillbakadraget, att inte många har mött ett sådant.

Människans medvetande

 

Man kan dela in människans medvetande på flera olika sätt. Dels kan vi tala om objektivt, subjektivt och latent medvetande. Men vi kan även skilja ut fysisk, emotionell, mental och kausal medvetenhet. Dessutom talar vi om dagsmedvetet, undermedvetet och övermedvetet. Alla dessa medvetandetyper går in i varandra, så att man inte kan skilja ut den ena från den andra utan måste förstå alla.

 

Dagsmedvetet, undermedvetet och övermedvetet

 

Det dagsmedvetna är ganska enkelt att definiera. Det är helt enkelt vårt vanliga vakna medvetande, tankar, känslor mm och det som vi uppfattar med våra fem sinnen.

 

Det undermedvetna kan ses som en "papperskorg" där vi slänger allt som vi upplevt, huller om buller. När vi sover kan saker dyka upp ur vårt undermedvetna i våra drömmar. Det som hänt senast ligger oftast längst upp i papperkorgen, alltså får vi lättast tag i det. Detta är orsaken till att många drömmer om det som hänt under den senaste dagen, ofta i en enda oordning. Det undermedvetna är väl känt inom dagens psykologi.

 

Däremot är det övermedvetna mindre känt av våra psykologer. En som tog upp detta var emellertid psykologen C.G.Jung. Till skillnad från det undermedvetna arbetar det övermedvetna "intelligent" och ger i drömmen förnuftiga budskap, ofta i symbolform. Här kan vi få information om oss själva, rena sanndrömmar mm. Informationen kommer många gånger i arketypisk form, dvs. med symboler som är gemensamma för flertalet människor i en civilisation. Ett studium av C.G.Jungs beskrivning av arketyper kan här vara till god hjälp, och ge ökad förståelse för de egna drömmarna.

 

Objektivt, subjektivt och latent medvetande

 

Strax innan en viktig händelse inträffar i vårt liv, kan det hända att vi får en känsla inom oss själva. Vi vet inte vad det är, bara att någonting känns onormalt. Efteråt kan vi säga: "Jag kände ju på mig att det skulle hända något! Jag fick en föraning."

 

Det vi då kände kan även kallas subjektivt medvetande. Vi tar del av energiströmningar på högre plan, och känner av detta utan att på ett vaket plan riktigt förstå vad det är. På samma sätt kan man till exempel känna av stämningen i ett rum med andra människor. Om en människa med negativa känslor kommer in kan många i rummet känna detta som en allmän obehagskänsla inom sig själv.

 

Detta visar också hur viktigt det är att vi själva försöker hålla en viss kontroll på våra tankar och känslor. Vi påverkar omedvetet vår omgivning.

 

Det objektiva medvetandet ter sig radikalt annorlunda. Vi kan sägas vara helt objektivt medvetna i den fysiska världen, dvs. vi kan vaket uppfatta det som sker där. Vissa människor, sk. mediala, kan vara objektivt medvetna också på emotional (astral) nivå. Detta innebär att de med sitt vakna medvetande kan läsa av andra människor, och även få kontakt med diskarnerade människor på denna nivå, alltså sådana som inte längre lever i det fysiska, utan i det astrala.

 

Allt eftersom en människa når högre utvecklingsnivåer utvecklas också hennes förmåga att nå objektivt medvetande på allt högre plan. Detta gäller även för den subjektiva medvetenheten, vilken alltid når en högre nivå än den objektiva. Vi kan så småningom få objektivt mentalt medvetande för att sträva vidare mot objektivt kausalt medvetande, och så vidare.

 

Det latenta medvetandet kan ses som kunskaper eller förmågor vi lärt oss i tidigare liv, men inte kommer ihåg i dag. De ligger emellertid latent i oss, och detta kan förklara varför vissa människor ibland kan lära sig saker med stor lätthet. Kunskapen fanns latent sedan ett tidigare liv och kunde snabbt återerinras.

 

Fysiskt, emotionellt och mentalt medvetande

 

Det fysiska medvetandet kan helt enkelt sägas vara allt vi ser, hör och känner med den fysiska kroppen med dess sinnen. Det gör oss medvetna om den fysiska värld vi lever i.

 

Det emotionella medvetandet är känslornas medvetande. Allt som vi kan kalla "känslomässiga upplevelser" är emotionellt medvetande. Förmågan att kontrollera sina känslor, att kunna dämpa "lägre känslor" som avund mm. och i stället ersätta dessa med "högre" som exempelvis beundran visar på emotionell medvetenhetskontroll. Alla känslor och uttryck som vi har skapar ett avtryck (en så kallad elemental) i emotionalvärlden, som andra människor i sin tur kan uppfatta subjektivt eller objektivt, beroende på deras egen förmåga.

 

När vi löser ett korsord, eller bearbetar ett matematiskt problem är vårt mentala medvetande aktiverat. Det enklaste mentala tänkandet kallas slutledningstänkande. Om man gör si så händer det så. Därefter utvecklas förmåga att lösa mer komplicerade mentala problem, som studier eller annan djupare förståelse.

 

På de högsta mentala nivåerna, vilka människan inte når förrän hon bemästrat de högsta emotionala, utvecklas hennes perspektivtänkande och systemtänkande till så hög grad att hon ofta inte längre förstås fullt ut av den breda massan, eller ens av sökare och mystiker på högsta emotionalnivå.

 

På samma sätt som i emotionalvärlden så skapar mental aktivitet ett avtryck i mentalvärlden. Detta innebär att vi faktiskt har ett ansvar inte bara för det vi gör i den fysiska världen, utan även för vad vi känner och tänker. Allt vi sänder ut påverkar vår omgivning.

 

Kausalt medvetande

 

En människa kan bara förstå medvetandenivåer som hon själv kunnat erfara. En nivå som ligger över den egna erfarenheten är i praktiken omöjlig att förstå. Det kausala medvetandet är extremt ovanligt att hitta hos någon på mänsklighetens nuvarande genomsnittliga stadium, och därför mycket svårt att beskriva eller förstå.

 

En människa som sades ha kausalt medvetande var Helena P. Blavatsky, grundare av den Teosofiska rörelsen i slutet på 1800-talet. Hon hade bland annat förmågan att när som helst återge vilken text som helst från vilken bok som helst i hela världen, utan att någonsin ha läst den. Hennes objektiva medvetande i kausalvärlden gav henne ständig tillgång till all känd kunskap på Jorden, och hon behövde bara återge den. Man bör nog ha upplevt något liknande själv innan man fullt ut kan förstå detta, men det är ett faktum att H.P.B. gång på gång demonstrerade denna förmåga för alla vetenskapsmän som ville testa henne.

 

Men hon blev av den dåtida "styrande eliten"  nedsvärtad och anklagad för att vara en lyckosökare och lurendrejare som bara lurade människor med falska profesior m.m.

Lagen

 

Man kan sammanfatta samtliga lagar som rör materien, medvetenheten och rörelsen i kosmos, med ett gemensamt begrepp, lagen. Man kan säga att lagarna är det sätt på vilket de olika energierna verkar. Detta är naturligtvis inte de lagar människan har skapat och som återfinns i lagboken. Lagarna indelas i så kallade livslagar och naturlagar, samt modifieringslagar. Naturlagarna styr hur kosmos är uppbyggt. Naturlagarna verkar i materien och rörelsen. Modifieringslagarna, som är föränderliga, verkar i de olika manifestations-processerna. Livslagarna är till för människans medvetenhetsutveckling. Inga naturlagar eller livslagar kan någonsin upphävas. Det som strider mot naturlagarna är bara okunnighet om dessa lagar. Vi har fått veta mycket lite om natur och modifieringslagarna och hur dessa verkar, varför vi fortsättningsvis bara studerar livslagarna.

 

Alla livslagar är universella, vilket innebär att de inte enbart är till för individens utveckling, utan är till för alla. Livslagarna kan ses som de normer vilka vi ska upptäcka våra egna brister och granska våra motiv. Av de sju fundamentala livslagarna är tre till för ledningen i människans liv, utvecklingslagen, ödeslagen och skördelagen. De övriga fyra lär sig människan under utvecklingens gång. Varje värld har sina livslagar där de lägre ingår ingå i de högre. Man kan även se livslagarna som konstantrelationer mellan energierna. Livslagarna anger villkoren för högre utveckling. Den som vill utvecklas högre måste följa lagarna. Valet är fritt, men den som inte brukar sin frihet på rätt sätt kan förlora den i kommande liv. Likaså kan den som går emot enheten få allt emot sig i kommande liv.

 

 

Frihetslagen

 

Enligt Frihetslagen har alla rätt att tänka, känna, säga och göra som han finner för gott inom ramen för allas lika rätt till samma okränkbara frihet. Individen, jaget har frihet att bete sig hur den vill, men med ofrånkomligt ansvar för sina handlingar.

 

Meningen med vårt kosmos är att monaderna ska få tillfälle att förstå och tillägna sig högre medvetenhet. Detta sker genom att manifestations-processerna får verka. Denna verkan kan inte ske utan lagar och metoder. Då skulle kaos uppstå. Ingen gud eller auktoritet i kosmos kan förbjuda något eller döma någon. Det tvång som monaderna upplever från processerna, är betingat av uppnådd utvecklingsnivå. När monaden nått så långt att den förstår att följa lagen, är den fri så långt dess kunskap och förmåga räcker till.

 

Frihet utan lag upphäver sig själv. De okunniga som kräver frihet, säger också ja till att vi kan bete oss i stort sett hur som helst. Frihet förutsätter lag. Och dessa frihetens gränser är just natur- och livslagar. Vidare är frihet till för dem, som upptäckt enheten och vill allas väl, och avstår från ”makt”.

 

Högsta makt ger största möjliga frihet men alltid inom gränserna för självförvärvad kunskap. Likt barnet, som får frihet i den mån det visat sig kunna använda friheten rätt.

 

 

Enhetslagen

 

Allt liv är enhet. Detta innebär att vi alla tillhör en och samma medvetenhet, den kosmiska totalmedvetenheten. Människan lever idag separativt, vilket innebär att vi utesluter dem som inte passar in i vår föreställningsvärld. Detta får dock sina konsekvenser även om människan inte förstår detta.

 

Alla monader utgör en enhet, ingår alla i den kosmiska totalmedvetenheten. För att utvecklas och nå högre världar måste monaden först upptäcka och bli medveten om denna enhet. Detta innebär att den inser att innesluta allting och inte utesluta någon. Till detta hör även att monaden lever för andras utveckling och inte för sin egen, denna får den på köpet. Viljan att utvecklas är den starkaste viljan och den som fortast utvecklar. Vi tillhör alla någon form av grupp: familj, släkt, nation, samfund etc. Även så i de emotionala, mentala och kausala världarna. Den som upptäckt enheten börjar även söka sin esoteriska grupp. Inom denna ska hon utvecklas tillsammans, mot högre världar. Att gå sin egen väg leder ingenstans. Ingen når femte naturriket, som ej ingått i enheten och lever för att tjäna.

 

 

Utvecklingslagen

 

Även kallad attraktionslagen. Utvecklingslagen är högre världars dragnings-kraft på lägre, som gör att evolutionen ”går sin gilla gång”, att allt och alla utvecklas, oavsett hur lång tid det tar.

 

Det finns i kosmos 49 olika världar, alla fyllda med väsen på olika utvecklingsnivå. De högre världarna utövar en magnetisk dragningskraft på de lägre. Det är detta vi kallar utvecklings eller attraktionslagen.

 

I alla världar får individen den hjälp den måste få, för att nå högre världar. Men ingenting, som den själv kan förvärva, får den hjälp med, eftersom detta strider mot självlagen.

 

Högre materia påverkar lägre såsom attraherande, vilket innebär en konstant, automatisk, omärklig, omedveten påverkan av utvecklingen i lägre. Detta kan jämföra det med solens påverkan på växtlivet. Man kan se det som om krafter finns, som verkar på olika sätt, för livets utveckling. I denna process kan människan delta, ifall hon vill. Om hon inte vill, utvecklas hon ändå, det tar bara mycket längre tid.

 

Den som bara vill utvecklas för egen del, kan inte räkna med denna hjälp. Men i takt med att människan hjälper andra främjas energierna för hennes egen utveckling, med möjlighet att utföra en allt effektivare insats.

 

 

Lagen för självförverkligande

 

Denna lag innebär att människan själv måste förvärva alla i människoriket förekommande och nödvändiga egenskaper och förmågor vilka ger möjlighet till vidare utveckling i högre riken.

 

Denna lag gäller för alla väsen i alla världar från och med människoriket. I tidigare naturriken har medvetenhetsutvecklingen skett automatiskt. Men så snart jaget förvärvat självmedvetenhet måste det själv förvärva alla nödvändiga egenskaper och förmågor. Jaget måste således själv övervinna alla svårig-heter och hinder i sin strävan till utveckling. Hinder i form av, osäkerhet, allmän opinion, ovisshet, oförmåga att ändra sina vanor etc. För detta krävs en stor portion av, självtillit, självbestämdhet, och kunskap. Vi är idag, vad vi genom tankar, ord, känslor och gärningar, handlat i tidigare liv. Vi blir i framtiden vad vi tänker, känner etc. i det närvarande. Men vår strävan har sin kompensation och vi kan räkna med att bli uppmärksammade när vi utför en fullgod insats.

 

Mycket av utvecklingen beror på förståelsen av energierna och hur dessa verkar. När vi inhämtat kunskapen om systemet och fått klarhet om tillvaron och dess mening och mål blir det vår egen sak att pröva oss fram. I början sker det genom idel misstag för att så småningom omsättas i framgång. Och det är så vi lättast lär, genom upprepning av våra misstag tills vi införlivat kunskapen i vårt medvetande. All kunskap som vi fått till skänks är ett lån tills vidare, och när kunskapen sedan införlivats i det undermedvetna, går den förlorad. Det är sedan upp till individen att för varje inkarnation återerinra sig denna kunskap. Man kan tycka att detta är slöseri med begåvning, att från inkarnation till inkarnation behöva söka och återerinra sig kunskapen från gång till gång, men det är så lagen för självförverkligande fungerar.

 

 

Skördelagen

 

Även kallad Karmalagen. Denna innebär att människan får skörda allt som hon genom tankar, ord och handlingar förorsakar andra, gott eller ont. God sådd ger god skörd och vise versa. Denna lag tar särskild hänsyn till frihetslagen och enhetslagen.

 

Skördelagen är en kosmisk lag, absolut i alla världar. Den yttrar sig dock olika i de olika världarna på grund av att dessa har olika rum. Denna lag är en garanti mot varje slags godtycke hos gudomligheten. Karmalagen är uttryck för lagen om orsak och verkan. Kan också ses som konstantrelationer mellan energier.

 

De misstag vi gör genom felaktigt bruk av materien, avsätter spår i fysiska, emotionala och mental atomerna. Dessa spår, som orsakar disharmoni, måste avlägsnas för att återställa den kosmiska balansen. Skörden vi får, kan oftast tyckas grym, meningslös, och livsfientlig. Om så är fallet, har vi handlat likadant mot andra i förflutna liv. Individens karma är resultatet av alla hans medvetenhetsyttringar inom alla naturriken han gått igenom. Vad man tänker blir man. Vad man önskar får man. Allt man gör andra får man igen. Så var försiktig med vad du tänker, önskar och gör. Vi får inkarnera tills vi återställt allt till vad det var. I början av vår utveckling skapar vi visserligen mycket karma men får skörda förhållandevis lite.

 

Detta på grund av att annars skulle det inte bli mycket utveckling. Med ökad utvecklingsnivå och därmed ökad förståelse, berikas vi med mer och mer skörd. De högt utvecklade jag, som är på väg att lämna människoriket och ska slutskörda, har det värst.

 

Skördelagen verkar i allt. Alla misstag vi begå när det gäller livsföring, livsinställning etc. förbli misstag med påföljd. Varje tanke, känsla, ord och handling leder till sin oundvikliga skörd. All karma, till sista kornet, ska skördas före vi kan lämna människoriket.

 

Verkningarna av skördelagen kan komma på flera sätt. Den kan verka rent mekaniskt, lika för lika. Den kan slå till blixtsnabbt eller vänta i tusentals år. Den kan även anpassas så vi lär av misstagen. Vi kan även kvitta våra misstag genom att gottgöra på positivt sätt, genom tjänande. Finns det möjlighet får vi skörda på lindrigaste sättet.

 

Den som gått vidare och ingått i enheten, lämnat människoriket, sår ingen sådd till skörd. Han bidrar dock till att plana av den kollektiva skörden genom att inkarnera för att tjäna livet.

 

Planethierarkien hävdar bestämt att ingen människa rätt kan förstå karma. Det är först 43-jag som har full insikt i vad karma betyder och hur den tillämpas. De 43-jag som övervakar människornas karma, tillhör devaevolutionen.

 

 

Ödeslagen

 

Denna lag tillhör Skördelagen och bestämmer när och hur sådd skall skördas. Ödet är ej förutbestämt eftersom människan har frihet att bestämma över sitt liv. Konsekvenserna av detta får hon dock ta ansvar för själv. Människan kan alltså inte undgå sitt öde som hon till stor del formar själv. Denna lag tar särskild hänsyn till utvecklingslagen och självlagen.

 

Ödeslagen anger vilka krafter som påverkar individen och detta med hänsyn till nödvändiga erfarenheter. Dock kan ödet inte göra intrång på individens fria val. Mänskligheten bestämmer själv över sitt öde. Skördelagen ser till att vi får ta konsekvenserna av våra val. Ödet är ett resultat av krafterna som verkar mot utvecklingens mål, den fria viljans insats och skördelagens återverkningar.

 

Ödeslagen tar speciellt hänsyn till människans utvecklingsnivå. Skördelagen är mekaniskt verkande. Sådd ska skördas. Men när och hur bestäms till stor del av ödeslagen. Ödeslagen blir allt mer bestämmande, ju högre utvecklingsnivå. Lagen ställer människan där hon bäst kan tjäna. Livet är erbjudande, med tillfälle till utveckling. I början av vår utveckling lär vi ganska långsamt, med många negativa erfarenheter, men kommer så småningom till en nivå, där fonden av erfarenheter gör sig gällande som förståelse och vi börjar se klarare. Då börjar arbetet med att ersätta de negativa med det positiva. Vill man inte göra detta frivilligt, tvingar ödeslagen oss till detta genom att försätta oss i omständigheter som framtvingar detta. Detta sker genom att locka eller avskräcka. Att det blir en lidandets väg, är oundvikligt. Ödeslagen lär oss att vi egentligen är verktyg för livets krafter, och det beror på oss själva, om vi blir villiga verktyg till friheten, genom att vilja det ödet vill.

 

 

Aktiveringslagen

 

Denna lag säger att människan är pliktad att vara aktiv i sin egen medvetenhetsutveckling. Denna självinitierade medvetenhetsaktivitet, innebär att vi själva måste reflektera över livet, rikta vår uppmärksamhet mot ädlare egenskaper, utveckla våra förmågor, arbeta för enheten – allas väl.

 

De flesta människor använder fyra eoner på att passera människoriket. De följer med strömmen, låter andra tänka och göra jobbet, godtar vad andra tycker.

 

Men det behöver inte ta så lång tid. Den som gått igenom människoriket snabbast, gjorde det på 20 miljoner år.

 

Hur kan skillnaden vara så stor? Detta beror till stor del på om individen utvecklas genom att själv initiera sin medvetenhetsaktivitet i sina höljen, eller ej. De flesta är passiva och låter sin medvetenhet aktiveras av vibrationer utifrån.

 

Den som lever för att påskynda evolutionen, lever för att tjäna, utvecklas snabbast. Han som tjänar enheten, kommer automatiskt i kontakt med den materien, som alltmer underlättar fortsatta utvecklingen. Ju mer exakt hans föreställningsvärld överensstämmer med verkligheten, desto snabbare tempo.

Det är först när vi inser att i stort sett allt vi kommer i kontakt med, består av problem att lösa, som vi stärker vår medvetenhetsaktivitet. Tron på att Gud ska göra allting, är stort misstag. Gud gör sitt, när vi gjort vårt.

 

Själva aktiveringen är individuell. Var och en måste experimentera fram sin metod. För detta krävs naturligtvis kunskap om verkligheten, speciellt medvetenheten bör studeras. Men för att metoden ska bli verkligt effektiv, måste man vara kausalt medveten. Under tiden får man göra så gott man kan.

Det som speciellt bör uppmärksammas är: förmågan till koncentration, hur viljan används, graden av tankekontroll och förmågan till visualisering. Koncentration ger krafter som ger möjlighet att förverkliga våra ideal. Idén förverkligas om vi håller fast vid den tillräckligt länge. Viljan är mäktig, om den får utlopp genom medvetenheten. Visualisering medför vitalisering. Tanke-kontroll är nödvändig för att kunna ta emot inspiration från övermedvetenheten. En annan viktig del i processen är tron, vilken är koncentrerad medvetenhet.

 

Man kan se det hela som ett experiment, där intresset och önskan att göra sitt bästa, är största drivkraften.

Sammanfattning

 

Vad handlar esoterik om? Jo, den ger oss ett system, som förklarar hur världen och livet fungerar. En mental verklighetsmodell som utan motsägelser förklarar såväl andliga upplevelser som vår kända fysiska verklighet. En "karta" som hjälper oss att navigera fram genom livet utan att gå på de värsta "grynnorna". Samtidigt får man inte glömma att det är just det, en karta, en modell. Har man inte börjat gå vägen själv, har man inte erfarenheten, ja då kan man inte fullt ut bedöma de teorier som beskrivs i böckerna.

 

Men vad är det yttersta syftet med esoteriken? Kanske kan man säga att allt handlar om människans medvetenhetsutveckling. Sett ur materialistisk synvinkel ska vi arbeta på att förfina materien i våra kroppar, för att kunna ta emot högre energier och utvidga vårt medvetande. Men sett ur medvetandets synvinkel ska vi sträva efter att förbättra våra egenskaper, så att vi kan ta in denna finare materia i våra kroppar.

 

Om man ser det hela ur rent mänsklig synvinkel handlar allt om att vi ska bli snällare mot varandra. Gör gott och tänk gott, hjälp andra om du kan, och om de vill ha hjälp. Utan denna enkla insikt faller alla teorier platt till marken. Kan vi inte visa kärlek till vår nästa hjälper det inte hur många böcker vi läst. Man visar att man förstår esoteriken när man lever efter den i den vanliga vardagen.

 

Kunskap blir först kunskap när du själv har upplevt och genomfört, allt annat är information.